Just nu är jag här av Isabelle Ståhl

Nästa nominerade till Augustipriset i den skönlitterära klassen. Just nu är jag här av Isabelle Ståhl.

Den här boken hade jag höga förväntningar på. Och den uppfyllde dem med råge. Den har kallats för generationsroman och en ny Jack. Men den behöver inte jämföras och bli en ny-något. Jag gillar den. Inte för att den är insmickrande och trevligt underhållande, utanför att den känns äkta.

Elise har GPS:en ständigt påslagen och utbyter erfarenheter av antidepressiva med sina vänner. Hon tycker egentligen bara om män i övre medelåldern, de är som hästar, så lugna, orubbliga och förnöjsamma, de har ingen ångest, de bara äter och sover och berättar anekdoter. Hon skulle vilja vara en häst.

Elise bokens huvudperson bor i Stockholm och är vilsen. Hon bor i andra hand och flyttar runt, jobbar på bemanningsföretag och flyttas runt. Hon läser strökurser på universitetet utan mål och söker hela tiden det sammanhang hon inte har. Allt ackompanjerat till sorglöst knaprande av Sobril och dejtande på Tinder.

Det är hudlöst och nära men ändå på en armlängds avstånd.  

Berättelsen är en mycket samtida Stockholmskildring. Jag påminns, som så många, om Therese Bohman och Lyra Ekström Lindbäck i stilen och gillar det. Händelser som nyss hände i verkligheten finns där och ger effektiva tidsmarkörer. Jag känner igen mig.

Kanske känner jag igen mig inte bara i miljön, kanske känner jag igen unga kvinnor idag, kanske är det så här det ser ut för många. Inte alls som det var för Jack.

Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller t.ex. på Adlibris eller Bokus