Älskade barnbarn

Ibland får man tid. Och då gäller det att fånga den. 💗
Detta är inlägg 28 av 100 i utmaningen #blogg100

Livets efterrätt

Nu är hon här. Världens underverk. Min sons barn. Mitt barnbarn.
 
 
Alexandra
 
Att få hålla i den lilla, alldeles ny, fyller mig med kärlek.
Känna hennes lilla kropp mot mitt bröst, andhämtningen som är så lätt, så lätt.
Så liten, så perfekt, så underbar.
 
Älskansvärda lilla unge. Det är magiskt!

( Blogger censurerade bilden så jag var tvungen att maskera sonens bringa! 😀 )

En bebis!

NU får jag berätta!

Min son och hans flickvän ska bli föräldrar framåt sommaren och jag ska bli farmor! Helt otroligt! 🙂

Börjar redan tänka bebisböcker… 🙂

Det är väl alltid överraskande antar jag… beskedet om det första barnbarnet. Jag vill liksom inte tro att jag nått den aktningsvärda ålder det innebär. Farmor. Jag är farmor. Det kommer att ta en stund att vänja sig tror jag… 🙂

Min son kommer att vara nästan precis lika gammal när han blir pappa som jag var när jag blev hans mamma. Mitt 50:e år visar sig vara allt annat än ett skitår!!