Läs på danska – där är alla bokstäver med

Idag trillade jag in på en författarträff. De är fantastiskt lyxigt att leva i en storstad med stort kulturellt utbud. Det går att trilla in på saker mest hela tiden. Och det är den som oftast saknas, tiden alltså. 🙂

Men nu hände det. Ida Jessen samtalade med Harald Hultqvist på Biblioteket Plattan i Kulturhuset. Novellix och Bokcirklar.se.

Ett evenemang i samarbetet med Nordiska Rådet,

Ida Jessen är en dansk för fattare som nu är nominerad till Nordiska Rådets litteraturpris 2014 för sin novellsamling Postkort til Annie. En del av motiveringen: “Med dessa noveller briljerar Ida Jessen i sin litterära utforskning av de starka banden mellan människor, hur de knyts, hur de bryts. Det är existentiell och psykologisk klokhet i novellform. Men det är även högenergisk prosa med en vibrerande framdrift i språk och komposition, en dämpad berättarröst som samtidigt är full i fan, en överseende humor och drömklara, gåtfulla bilder.

Harald Hultqvist är Antikrundans bokexpert och samtalspartner i detta möte. Hanns lite underfundiga sätt och tydliga frågor gjorde att samtalet flöt på fint. Språkförbistringen lös med sin frånvaro kanske förutom när Harald, i brist på publikfrågor, frågade om Ida var singel. Då valde hon att svarar på en en annan fråga. 🙂

Ida berättade om sitt författarskap och sina berättelse. Hon skriver om relationer och förhållandet mellan människor. Inte sällan om människor som kan uppfattas som lite utanför, utanför storstaden, utanför sammanhang. Man kan tala om en nordisk melankoli. Små rörelser i de stora sammanhangen. Där tystnaden finns och det ordlösa är helande. – Skam finns alltid närvarande i mitt skrivande, säger hon. Berättelserna har ofta ett kvinnligt perspektiv men utan att kvinnan alltid har huvudrollen. Vi möter kvinnor som längtar och hoppas på kärlek, eller kanske mer håller fast vid förhoppningen om att bli sedda.

På frågan om vad litteraturen kan ge läsaren svarade hon att det är som att vi håller en spegel framför oss, och känner igen någon liten del i spegelbilden. En liten del där vi kan identifiera oss och känna igen. Det hjälper oss att hitta tryggheten i att utforska mer av världen.

Det var ett mycket bra samtal med en författare som bjöd på sig själv. Hon konstaterade att det går utmärkt för oss svenskar att läsa på danska. Den skrivna danskan innehåller alla bokstäver, till skillnad från den talade där ändelserna sväljs. Hon fångade mig där om inte tidigare! 🙂

I Postkort til Annie finns novellen En utflykt som Novellix nu gett ut. Jag köpte den naturligtvis och fick en liten pratstund och en fin signering.

Stora läsarpriset 2013

Årets roman 2013 – Vattnet i Mars av Mikael Fant.

Läsarna har korat 2013 års bästa böcker. För sjätte året i rad delar Bokcirklar.se ut Stora Läsarpriset – läsarnas eget pris, i fem kategorier. Stora läsarpriset arrangeras av bokcirklar.se, som är en virtuell mötesplats för läsare som drivs av landets läns- och regionbibliotek.

Och idag, 27 mars, delades priserna ut på Stadsbiblioteket, och jag var krasslig… kunde inte vara där. 🙁

Detta är inlägg 027 av 100 i utmaningen #blogg100

Cirkla på nytt sätt?

Idag har jag varit på Sturebiblioteket och bokpratat. Ett trevligt litet  bibliotek som ligger i Östermalmstorgs tunnelbanestation. Udda grepp, men troligen riktigt fiffigt. Biblioteket är lite anpassat till snabba besök. Man kan till exempel låna en färdig bokkasse på utvalt tema, en T-påse. (strålande tänkt!!) Det kommer klart bli fler besök där.

Men bokprat var det ja.

Det var Sturebiblioteket som tillsammans med Breakfastbookclub.se och bokcirklar.se anordnade en diskussion om socialt läsande i stort och ett särskilt bokprat om Det gula huset, en novellsamling av den isländske författaren Gyrdir Eliasson.


En panel med företradare för arrangörerna samt Rose Lagercrantz (bokcirklare i bl.a. Lundströms bokradio) diskuterade fenomenet bokcirkel och dess utveckling och intåg i sociala medier. Allas känsla var att cirklandet har gått upp kraftigt på senare år, kanske på grund av att kontaktskapande  med likasinnade blivit enklare genom sociala medier. Att bokläsandet skulle gå ner kände ingen igen. Men det var kanske inte så konstigt i det gänget. 🙂

Att bokcirkla i nya föränderliga konstellationer på nätet eller utanför blir vanligare. Breakfastbookclub är en bokcirkel öppen för vem som helst att delta när det känns bra. På bokcirklar.se, pratar man om bökerna på nätet. Båda dessa former öppnar för nya möten inte bara i böckerna man pratar om utan också mellan personerna som deltar. Att bokcirkla i radio, i dagstidningar, på museer är andra former som kommer. Det blir säkert fler framöver.

Varför vill vi då träffa främmande  människor och prata böcker? Det kan bero på att vi mer och mer vill dela våra upplevelser med andra. Internet och sociala medier inbjuder till det, och med ett givet samtalsämne är det lättare att träffas även om man inte känner varandra.

Och så var det dags för massbokcirkel! Alla närvarande diskuterade som sagt Det gula huset, en novellsamling av den isländske författaren Gyrdir Eliasson.

En novellsamling lika lång som en vanlig novell. Klart annorlunda! Men han är oerhört skicklig med språk och upplägg.. de små historierna gav verkligen mersmak och var som små tankemoln nedsläppta i sinnet. Inte alls svårt att hitta in och få en känsla för situationen som beskrevs. Vi funderade och pratade länge om vad symboliken ville säga. Ljus på olika sätt var till exempel närvarande i alla berättelser, så också ofta relationen mellan far och son på olika sätt. Och han är ju islänning, självklart fanns det småfolk med. På tåget hem läste jag om boken.. och såg nya saker utifrån vår diskussion som jag inte tänkt på första gången.

Detta är en riktigt bra bokcirkelbok, om än i formatet petit. 🙂