Jag är efter

Jag är efter… eller före? Har läst mycket men inte bloggat.
Ska åtgärda! 🙂

  • Oscar Levertins vänner av Martina Montelius
  • Norrlandskvartetten i Novellix, Stina Stor, Torgny Lindgren,
    P O Enquist, Sara Lidman
  • De dödas verkliga antal av Lotta Olsson
  • Finna sig av Agnes Lidbeck
  • De 7 nycklarna av Åsa Schwartz 
  • De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru
  • Den sista kvinnan av Adur Ava Olafstottir
  • Jorden vaknar av Madeleine Back
  • Just nu är jag här av Isabelle Ståhl
  • Den svavelgula himlen av Kjell Westö

Kan ha slunkit med någon mer… men vilken guldgruva! 
Stay tuned…

För den som reser är världen vacker av Per J. Andersson

Min första tanke när jag ser den här boken är “Oj, vilket vackert omslag!”Min andra tanke, men vad menar han nu.. med den titeln.

Ja, varför reser vi? Varför längtar vi iväg? Och är världen vacker?

För den som reser är välden vacker av Per J. Andersson är en fröjd att vila ögonen på, och att hålla i. Papprets struktur och färgexplosionen på omslaget lovar en upplevelse. Och titeln på det, titeln som först bara är just vacker och sedan väcker till eftertanke. Strålande!

Det här är författarens reflektioner och upplevelser. Historiska tillbakablickar på resande och människans utveckling. Vi får fundera kring långsamhetens viktighet, liftarnas fortlevnad, sjukdomsdiagnoser, längtan att åka iväg och att inte stanna. Det magiska mötet med andra människor, människor som kan vara helt annorlunda än oss.

Kapitlen fokuserar på olika funderingar kring resandet och det går bar att läsa ett i taget, eller lite här och där, eller som jag gjorde, allt på en gång. 

Boken får mig också att fundera på tillbakablickandet, önskan om att hitta något ursprungligt i vårt sätt att leva på ett romantiskt sätt, som författaren ofta återkommer till. Där saknar jag lite av ett framtidsperspektiv. Världen och resandet förändras, kommer alltid att förändras och det är viktigt att följa med och påverka där man kan. Det är väl så att en en fot bakåt och en framåt, får oss att komma någonstans. Men det kan också vara så att framtiden kommer vad vi än gör, men dåtiden måste vi själva bevara annars är den förlorad? Som sagt många funderingar…

Per avrundar mycket fint “Kanske har resorna fungerat ungefär som läsning av skönlitteratur. Boknörden och resnörden får ju båda syn på så många olika sätt att leva att de till slut tycker att allt färre företeelser och livsstilar känns besynnerliga. De tendera därför att oftare tänka “så kan man också göra” än “folk är inte kloka”.

Och titeln ja… För den som reser är världen vacker. En resa där man själv väljer och alltid har möjlighet att resa hem, ger en trygghet som gör att världen blir vacker. Jag som resenär kan välja att bara se det vackra och njuta av stunden. Men för den som reser är världen vacker innebär också att du får se hela världen, inte bara det dåliga/farliga/sorgliga som förmedlas via nyheterna. 

Den här boken kommer jag att återkomma till, den väcker många funderingar kring livet och allting.

Låna på biblan, köp hos din lokala bokhandlare eller hos t.ex. Adlibris eller Bokus.

Att få ett förtroende

Lite funderingar kring skrivande och läsande och tyckande.

Jag håller just nu på att läser en text som ska bli en bok. Det är en ganska klar text, men ännu inte helt färdigskriven. Att få förmånen att vara med i en skapandeprocess så här lite från sidan är himla roligt!

Det är ett förtroende. Att lämna ifrån sig sin, inte helt färdiga, text för bedömning av andra ögon måste vara svårt. Därför tar jag mig an uppgiften med stort allvar och ödmjukhet.

Det ger mig själv något också, såklart. Jag får fundera på mitt läsande, och fundera på hur jag uppfattar en text. Att behöva formulera sina åsikter är alltid givande, det kan man ju också göra i t.ex. bokcirklar. Jag är med i några stycken.

Jag är ju inte något proffs på läsande på det här sättet. Och i stunder av tvivel tänker jag, men vad i hela friden ska JAG kunna bidra med?! Men då tar jag ett djupt andetag och säger till mig själv. Men du, den här författaren har gett dig detta förtroende. Hen vet vad du är och vill ha en läsares syn på sin text. Och denna läsare är du, så get on with it!

Så då gör jag väl det…

Tack Valle för att du ger mig förtroendet, jag ger inom kort min bild av din text tillbaka. 🙂

Valle Wigers har tidigare skrivit God natt, oktober, en uppväxtskildring med ett politiskt Göteborgskt 70- och 80-tal som fond. Läs den!

Och som av en händelse åker jag på julmarknad på Nordens folkhögskola Biskop Arnö i morgon… det finns ett samband! 😉