Etikett: Novellix

Omsorgen av Susanna Alakoski

Det här är en liten historia om det verkliga livet, om de människor som inte alltid syns. Precis som vanligt när Susanna Alakoski skriver.

Omsorgen handlar om Pernilla som arbetar som undersköterska på ett gruppboende. Under förberedelserna av en middag med en arbetskamrat hinner hon fundera en hel del över hur hon har det och hur det blivit. Hur hon älskar sitt arbete med människorna hon är satt att ta hand om, hur hon ogillar benämningen brukare, hur hon vill känna och visa sin stolthet över sitt arbete.

Det här handlar om empati och mänskligt värde, hur man klarar sig i en värld där det inte är de värden som prioriteras. Och den får mig att fundera på vem jag skulle vilja tog hand om mig i en sådan situation. Det är helt självklart Pernilla!

Förlagets text: Pernilla jobbar på LSS-boendet Tuvegården, ett jobb som innebär långa nattpass och som får ryggen att mola. Där finns Hannes som förlorat talet i en bilolycka och Agnetha som maniskt samlar på skönhetsprodukter men som vägrar tvätta sig. Där finns även personalen som jobbar sida vid sida. Men trots allt det tunga så älskar Pernilla sitt jobb. Om bara alla kunde se det så, att omsorg handlar om kärlek till människor.

“Nästa gång Pernilla får frågan ska hon ta mig fan skrika ut att man måste vara mirakulöst förstående inför de boendes olika egenheter och att det liksom är det som är det fantastiska med jobbet. Att begripa sig på sjukt sjuka människor som har röster och som uppfattar sina kroppar på ett annat sätt än friska människor. Som inte fungerar som vanliga människor men som ändå har samma mänskliga värde.”.

Köp hos Novellix eller Adlibris, låna på biblan, gör hur du vill men läs! 🙂

Inlägg 53/100 i utmaningen #blogg100

Carolina sjunger Misty av Jerker Virdborg

En eftermiddagslyssning. Radionovellen Carolina sjunger Misty av Jerker Virdborg.

En sommardag i en nära eller avlägsen framtid, söker en pluton av terrängen i en värmländsk skog. De hittar några hus som inte finns utmärkta på kartan och möter en ung kvinna, som envist hackar i en jordplätt och nynnar på Oscar Peterson’s ”Misty”…

Jag har läst Jerker Virdborg tidigare, Svart Krabba, Skyddsrummet Luxgatan och novellen Funkislampa.

Tycker om och är lite fascinerad av hans sätt att skriva om en framtid då vi inte vet vad som egentligen hänt. Belägring, gränsstrid, krigstid känns det som, men inget beskrivs tydligt. Det som är fokus är människorna och deras beteenden och relationer. Spännande och intressant!

Johan Holmberg, skådespelare på Dramaten, läser.

Radio rockar! 🙂 Och det gör läsning också, köp någon av hans böcker eller låna på biblan!

Inlägg 49/100 i utmaningen #blogg100

De blå silkesstrumporna av Elin Wägner

De blå silkesstrumporna är en kvick liten historia om att våga göra skillnad. Om en smart flicka som vågar sticka ut. Bjutti (Beauty) köper de blå silkesstrumporna, inte de diskretare bruna eller grå. Det kan vara så att hon är den indiskreta personen som färgaren måste ha räknat med finns?

Hon ska börja arbeta på Verket. Ska. Generaldirektören som inte vill ha kvinnor på sitt verk får helt enkelt tänka om. Och de blå strumporna får en avgörande roll i berättelsen.

Här visar Elin Wägner på sin oförtrutna kamp för kvinnans plats i samhället på ett humoristiskt och kvickt sätt. Vem kan inte älska Bjutti som minsann inte viker en tum från sin övertygelse.

Noveller är som smågodis, och det här är en av de goda bitarna. Kanske en sötsur? 😉

Jag har tidigare läst och skrivit om Wägner och om hennes Norrtullsligan,läs den också vetja!

Inlägg 48/100 i utmaningen #blogg100

American Hotel på Stadsteatern

Med American Hotel debuterar författaren och dramatikern Sara Stridsberg på Kulturhuset Stadsteatern. För regin står Ingela Olsson, som har flera framgångsrika samarbeten med Sara Stridsberg bakom sig.

Jag hade förväntningar trots att jag inte läst mycket Stridsberg. Men jag läste hennes “Beckomberga – ett ode till min familj” för inte så länge sedan och tyckte mycket om.

Det här är elände. Undergångskänslan ligger som en våt filt över alltihop. Den avskalade trasiga och smutsiga scenografin visar på en värld som går under. Och vad händer med människorna i den?

Ett triangeldrama mellan Carter och bröderna Vladimir och Jack. Det är verkligen ett drama men väldigt lågmält framfört om än också väldigt fysiskt, men känslorna ligger under ytan och pyr. Vi anar.. men på  något sätt väldigt högljutt.

Jag gick ifrån den här föreställningen lite fundersam. Vad var det egentligen jag sett? Frånvarande fäder, döende mödrar, oförmågan till djupa relationer, beroenden, alkoholism, självmord… i en stad som faller igenom alla skyddsnät. Hm…


Den här gången visste jag inte vad det var jag skulle se, jag går gärna på teater utan så mycket förkunskap. Men här känner jag att jag kanske skulle läst novellen först.. för att ha fått lite ramar och en botten att stå på? Men nu gör jag det efteråt, histioren har kommit ut som novell hos Novellix, och du får den just nu gratis i e-boksformat. Passa på.

Fundersam alltså, och det är inte dåligt. Den ligger kvar i mitt medvetande idag och jag funderar på vad som hände hur det kändes. Det är ju faktiskt ett gott betyg.

Stadsteaterns beskrivning: I en övergiven skyskrapa någonstans i Detroit, Amerika, befinner sig Carter och Vladimir. Vladimir vill att Carter ska hjälpa honom att dö. I en annan del av staden befinner sig Vladimirs tvillingbror Jack, som Carter tidigare levt med. Tillsammans har de ett barn, som hon inte längre träffar. Utanför förvandlas världen, blir långsamt till ruiner.
Detroit, den en gång blomstrande staden med en stark bilindustri och stora förhoppningar, gick 2013 i konkurs. Den kapitalstarka befolkningen flyttade därifrån och lämnade delar av staden öde. American Hotel skildrar några av dem som blev kvar. Vad händer i en människa när världen omkring henne rämnar och hon förlorar allting?

Inlägg 37/100 i utmaningen #blogg100

Bloggare för medmänsklighet

En bloggstafett om medmänsklighet. 24 bokbloggare lyfter begreppen värme, trygghet och medmänsklighet i en tid av oro. Sprid gärna våra ord på olika sätt, kommentera och diskutera.

Nationalencyklopedin säger:
medmänsklig  • som har att göra med (solidarisk) gemenskap mellan människor

Medmänniska till skillnad från motmänniska? För oss alla är det troligen helt automatiskt att tänka att medmänsklighet är självklart. Men är det verkligen så?

En vän skrev så här: “Se dina medmänniskor som just medmänniskor. Dra inte förhastade slutsatser av hur de ser ut eller pratar.  Jag tror att bästa sättet för ett fungerande samhälle, är att ge alla en lika chans.”

Så rätt han har. Vi måste börja med oss själva, det är inte så att någon annan kan fixa detta åt oss. Att börja med sig själv är det rätta, det lätta, det svåra. Att ta ansvar för sin egen del i helheten och vara öppen och tillåtande mot andra. Se människorna vi möter, oavsett vilka de är. Förstå att de kommer med sina egna erfarenheter och fördomar i bagaget. Medarbetarna i kafferummet, kassören på mataffären, flyktingen på centralstationen. Vi vet inte vad som format dessa människor, vi vet inte vad de varit med om idag innan vi sågs. Men vi kan säga “hur menar du då?”, allvarligt lyssna. Det betyder inte alltid hålla med.

Att se och försöka mota sina egna fördomar och se bortom dem är nyckeln, för vi har såklart fördomar och är lite oroliga för det annorlunda. Det går att träna sin hjärna att tänka på nya sätt. Vi tänker oftast av bara farten så som vi brukar, men tänk nytt! Medmänsklighet handlar ju om så mycket mer än goda gärningar, det handlar om inställning och sätt att möta andra. Vi kan alla ge av oss själva på något sätt. Vi kan alla lyssna fördomsfritt på de människor vi möter. Vi kommer inte att älska alla, men vi ska respektera allas olikhet. För vi är också olika. Du och jag.

Mycket handlar om att välja det liv man vill leva och de samhälle man vill delta i. Jag vill ha värme, trygghet och medmänsklighet. I det lilla och i det stora.

I litteraturen finns förstås svar på allt. 🙂 Eller åtminstone inspiration, tankeväckare och avskräckare.

Stefan Einhorns Medmänniskor är förstås mitt i prick, så även många av hans andra böcker. När det gäller böcker jag läst på senare tid tänker jag först på  Linda Ohlsons I skymningen sjunger Koltrasten, en fantastisk historia om medmänsklighet. Jag tänker också på Sara Lövestam, kanske främst hennes bok Udda som jag skrivit om på bloggen tidigare. Jonas Hassen Khemiri så klart, augustprisvinnaren Allt jag inte minns rymmer många mellanmänskliga relationer som anknyter till medmänsklighet. Daniel Sjölins lilla Novellix Alla vill bara gå hem, där vi knappt hinner hämta andan än mindre tänka på andra…

Vilken bok ser du framför dig när du tänker medmänsklighet?

Hela stafetten, följ oss och läs!

00.01 Kulturkollo
01.00 Bokomaten
02.00 Den läsande kaninen
03.00 Som ett sandkorn
04.00 Boktjuven
05.00 … och dagarna går
06.00 Sofies bokblogg
07.00 Boktokig
08.00 Carolina läser
09.00 Lyrans noblesser
10.00 Stories from the city
11.00 Ljusletaren
12.00 Tittelina
13.00 Skuggornas bibliotek
14.00 Mias Bokhörna
15.00 Feministbiblioteket
16.00 Bokhyllan i pepparkakshuset
17.00 Fiktiviteter
18.00 The World I live in
19.00 enligt O
20.00 Mitt bokliga liv
21.00 Syrlig
22.00 Bokunge
23.00 Hyllan
23.59 Avslutning och summering på Kulturkollo

Stamtavla av Karin Ström


Stamtavla av Karin Ström är en fin liten novell. Jag valde att lyssna på den på Spotify. Jo, det går att lyssna på några Novellix-noveller.

“Mamma brukade tona ner Darias framgångar för mig, hon visste att det var känsligt. Det var därför hon sa det lite i förbifarten, från köket, som om det inte var något märkvärdigt, samtidigt som hon kände sig tvungen att bjuda med mig så jag inte skulle känna mig exkluderad. Ystad konstmuseum. Vid 27 års ålder. Jag var inte i närheten av att få ställa ut på konstmuseum.”

Det här är inte lätt, det är en hjärtskärande och ärlig historia om två systrar. En yngre syster som är sjuk och en äldre syster som får stå tillbaka, vara stor och förstå.

Men det handlar också om två konstnärskap, som alltid jämförs. Den äldre systern Maria har gått de rätta skolorna och målar realistiska saker, är eftertänksam och genomtänkt. Daria, den yngre, är provokativ, vulgär och befriande och vet vad marknaden vill ha och levererar.

Språket är direkt och skarpt. Man kommer inte undan. Berättelsen är tankeväckande på många plan, i familjen och i konstnärskapen.

Det är Karin Ström själv som är uppläsare, det ger verkligen en extra dimension till historien. Gillar den mycket!

Köp, låna, lyssna, läs!

Skyddsrummet Luxgatan av Jerker Virdborg

http://www.albertbonniersforlag.se/Bocker/Svensk-skonlitteratur/S/skyddsrummet-luxgatan/Skyddsrummet Luxgatan av Jerker Virdborg är en mycket bra bok!

Jag läste för länge sedan hans Svart Krabba. Den satte sig i mitt minne. Maken till obehaglig historia om ett land i krig och en färd över isar med ett viktigt uppdrag.

Den här historien har samma ingredienser. Ett krig, en ockupation. En ovisshet om vad som egentligen händer, var man egentligen är.

Ett skyddsrum i Stockholm fylls långsamt av oroliga människor. Två syskon i strålningssäkra skyddsdräkter kör till den förbjudna zonen för att hämta ett par fingerborgar till sin döende mor. Sverige är ockuperat; militärer patrullerar på gatorna och flygplanen dånar oroväckande över skogen.

Vi får följa människor mitt i detta genom en samling noveller om olika platser och situationer. Situationer som känns mer eller mindre obehagliga. Berättelsen knyts samman av en historia som återkommer. Tiden i skyddsrummet.

Det känns som att ett återkommande tema i berättelserna är ovisshet och överlevnad. Vad gör det med oss att vara utsatta? Hur mycket accepterar vi? Släpper vi på medmänskligheten eller blir den större? Blir helt plötsligt kriget och osäkerheten det normala? Familjen blir plötsligt en mycket viktig del i livet, det enda bestående.

Språket är magiskt. Som DN säger: “Jerker Virdborg är en glänsande författare. Novellerna är berättartekniska konststycken som vet exakt hur man maximerar effekten. I varje berättelse ses världen ur en enskild människas perspektiv när hon kisar ut över fronten och parerar dödshoten.”

Ja, sammanfattat, läs den!

Lyssna också på Lundströms bokradio från den 21 februari då Virdborg medverkade.

Missa inte heller novellen Funkislampa hos Novellix! En riktig pärla! 🙂

Så här säger förlaget om Skyddsrummet Luxgatan:
En samling berättelser om ett land invaderat av terror och krig. Aktuellt och skrämmande om ett igenkännbart land där allting ändå är främmande. Det välbekanta har invaderats, en världsbild har gått itu och tryggheten blivit en lyx.
I ett Småland härjat av inbördeskrig forcerar en man milisens vägspärrar i sökandet efter sin familj. I ett ockuperat Stockholm säljer en pojke mammans narkotiska tabletter medan brutala ordningsvakter patrullerar tunnelbanan. Och i en annan stad samlas tusentals människor i ett klaustrofobiskt skyddsrum på flykt undan ett flyganfall.
Är detta verkligen Sverige?

Gloria av Wille Crafoord

En liten munsbit till novell. Gillar!

Wille Crafoord har inte skrivit någon annan bok vad jag vet. Det kanske kommer? Novellen Gloria är trevlig start.

Berättelsen handlar om Gloria, en sångerska och kändis vars leende “öppnar upp universum”, som för att få fart på sin karriär gör något oväntat som visar sig vara genialt?

Novellen är rolig, förvånande och intressant. Den resonerar smart kring kändisskap och hur nyckfullt folk ändrar åsikt om kändisars status.
Väl värt en liten stund av din tid.

Förlaget beskriver:
Kaj tittar bort mot Gloria. Med facit i hand tycks det ju verkligen som om hon har gjort något fantastiskt. Medvetet eller inte. Något som ingen annan enskild samhällsengagerad artist eller kändis, eller ens politiker, lyckats med. Ja, kanske Ga ndhi då. Han drar lite på munnen vid jämförelsen. Men ändå.

Noveller – litteraturens smågodis

Jag har på senare år hittat fram till novellerna i litteraturen. Jag vet inte riktigt varför det dröjt, men nu är jag fast. Det finns så mycket fint att hitta. Ofta lättillgängligt och tänkvärt. En inblick i ett större sammanhang, eller något alldeles eget. Jag gillar det.

 

Extra fiffigt är det med e-formatet, även om jag i vanliga fall är en bok-bokmänniska som vill känna pappret mot fingrarna när jag bläddrar. 🙂 Men med e-novellen i läsaren eller telefonen är det supersmidigt att alltid ha något att läsa när signalfelen och spårhalkan dyker upp i pendeltrafiken. Eller för den delen på lunchen, en stund på kvällen då det bara finns en stund.

 

Och den kostar ungefär som lite smågodis, runt en tjuga.

 
Så här i juletid är det förstås också oerhört bra att ha ett gäng Novellix i pappersformat att ta med sig som värdinnegåva på glöggfesten, ge som klapp till arbetskamraterna, eller varför inte till alla tonåringar i närheten för att trigga läslusten?!
 
Nu i början av december släpps en ny fyra denna gång franska klassiker! Guy de Maupassant, Gustave Flaubert, Marcel Proust och Simone de Beauvoir – gigantiska namn, i litet format. Ett måsteköp!
 
Jag har några favoriter hos just Novellix, men det finns förstås många andra förlag som också ger ut noveller av olika slag. Leta dig fram på nätet och i bokhandlarna.
  • De är vi av Björn Hedensjö – en av Novellix faktanoveller som sätter fingret på tolerans, främlingsrädsla och hur vi vill vara som människor.
  • En utflykt av Ida Jessen – en lite obehaglig historia om relationer. Jag lyssnade på Ida tidigare i höst.
  • Alla vill bara gå hem av Daniel Sjölin – att läsa denna historia är som en enda lång inandning! Makalös!
  • De blå skorna av Linda Olsson – en finstämd historia om historien, kärleken och livet.
  • Och många, många fler!

Läs på danska – där är alla bokstäver med

Idag trillade jag in på en författarträff. De är fantastiskt lyxigt att leva i en storstad med stort kulturellt utbud. Det går att trilla in på saker mest hela tiden. Och det är den som oftast saknas, tiden alltså. 🙂

Men nu hände det. Ida Jessen samtalade med Harald Hultqvist på Biblioteket Plattan i Kulturhuset. Novellix och Bokcirklar.se.

Ett evenemang i samarbetet med Nordiska Rådet,

Ida Jessen är en dansk för fattare som nu är nominerad till Nordiska Rådets litteraturpris 2014 för sin novellsamling Postkort til Annie. En del av motiveringen: “Med dessa noveller briljerar Ida Jessen i sin litterära utforskning av de starka banden mellan människor, hur de knyts, hur de bryts. Det är existentiell och psykologisk klokhet i novellform. Men det är även högenergisk prosa med en vibrerande framdrift i språk och komposition, en dämpad berättarröst som samtidigt är full i fan, en överseende humor och drömklara, gåtfulla bilder.“

Harald Hultqvist är Antikrundans bokexpert och samtalspartner i detta möte. Hanns lite underfundiga sätt och tydliga frågor gjorde att samtalet flöt på fint. Språkförbistringen lös med sin frånvaro kanske förutom när Harald, i brist på publikfrågor, frågade om Ida var singel. Då valde hon att svarar på en en annan fråga. 🙂

Ida berättade om sitt författarskap och sina berättelse. Hon skriver om relationer och förhållandet mellan människor. Inte sällan om människor som kan uppfattas som lite utanför, utanför storstaden, utanför sammanhang. Man kan tala om en nordisk melankoli. Små rörelser i de stora sammanhangen. Där tystnaden finns och det ordlösa är helande. – Skam finns alltid närvarande i mitt skrivande, säger hon. Berättelserna har ofta ett kvinnligt perspektiv men utan att kvinnan alltid har huvudrollen. Vi möter kvinnor som längtar och hoppas på kärlek, eller kanske mer håller fast vid förhoppningen om att bli sedda.

På frågan om vad litteraturen kan ge läsaren svarade hon att det är som att vi håller en spegel framför oss, och känner igen någon liten del i spegelbilden. En liten del där vi kan identifiera oss och känna igen. Det hjälper oss att hitta tryggheten i att utforska mer av världen.

Det var ett mycket bra samtal med en författare som bjöd på sig själv. Hon konstaterade att det går utmärkt för oss svenskar att läsa på danska. Den skrivna danskan innehåller alla bokstäver, till skillnad från den talade där ändelserna sväljs. Hon fångade mig där om inte tidigare! 🙂

I Postkort til Annie finns novellen En utflykt som Novellix nu gett ut. Jag köpte den naturligtvis och fick en liten pratstund och en fin signering.