djupa kärlek ingen av Ann Jäderlund

Dags för lyrikdelen av de Augustprisnominerade.
d j u p a  k ä r l e k  i n g e n av Ann Jäderlund.

Jag är inte van vid lyrik. Jag läser inte särskilt ofta, det blir oftast i form av kortare verk. Jag kanske dyker ner i en samling som jag har. Jo, de finns trots allt i min bokhylla.

Här har jag läst mer. En hel bok. Med många betraktelser.

Jag har lite svårt att följa med i de olika delarna, för det är olika delar, men det finns inga tidsmarkörer att hålla sig i. Bara kursiv eller antikva, lutande eller rakt. Vilket i sig såklart markerar inser jag. Men det fångar mig. Det finns trots allt ett driv, ett sammanhang som jag har svårt att sätta ord på. Men det fångar mig.

Dörren in mot rummet
Den nästan genomskinliga
motsatta dimman
Högt uppe i det
ena hörnet
Ur ingenting kommer den
Kan inte skiljas från sina
anknytningar

Jag förstår att skrivandet av denna samling påbörjades redan för mer än tjugo år sedan. Det känns som ett utforskande och betraktelse. Om kärlek, ensamhet och utsatthet. Känslan växlar mellan ljust och mörkt, och som i så många (?) dikter finns naturen där, alltid närvarande, alltid till hands för att förstärka och förtydliga. Som i livet, i alla fall i mitt liv.

Den lilla ån med sitt vattenfall
sitt kvarnhus med ränna då
svartnar det plötsligt
i rännan
då blir linden grön
och ögonen yr försiktigt
som tunna atomer.

Läs den. I ett svep eller i små portioner. Gå tillbaks till texten då och då för att smaka på den igen, den är läcker.

Och omslaget! Mjukt och lent, sparsamt, vackert bundet. Det här är en bok du vill äga! Köp den hos din lokala bokhandlare eller kanske hos Adlibris eller Bokus.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *