Det hundrade

Egentligen ska väl detta inlägg inte vara speciellt, jag bloggar ju hela tiden. Men på något sätt känns det ju som att det borde vara det ändå. Det är ändå nummer 100 av 100.

I hundra dagar har jag skrivit något varje dag. Inläggen har varierat i längd och arbetsinsats, men jag är mycket nöjd.

De flesta handlar om böcker och läsning, det är ju det jag oftast skriver om.. alltid. Och nu ska jag på något smart sätt fortsätta hantera min blogg så att ni vill läsa. Jag känner trots allt att jag fått lite fart i skrivandet jag hoppas att jag kan hålla i på ett bra sätt.

Den senaste tiden har varit hektiskt, och skrivandet har fått ligga nere lite. Så också idag. Men håll dig kvar, I’ll be back! 😉

Inlägg 100/100 i utmaningen #blogg100

Bloggtips – ELS

Tips om lite andra bloggar jag tycker om, som skriver om böcker. Bara en kort introduktion, så att du blir nyfiken!

Dagens tips – ELS

Eva-Lotta beskriver sig själv så här, kort och gott: “Jag gillar böcker”. Och vad mer behövs för en bokblogg? 🙂

Här finns massor av trevligt, spännande och intressant att läsa. Stor bredd på lästa böcker!

In och läs!

Inlägg 99/100 i utmaningen #blogg100

Den blå karbunkeln av Arthur Conan Doyle

Ännu lite smågodis, en Novellix-novell med Sherlock Holmes! Kan det bli bättre? Den Blå karbunkeln av Arthur Conan Doyle.

”Gåsen, mr Holmes, gåsen!” utbrast han och kunde knappt få fram orden. ”Hur är det fatt med den?Har den fått liv igen och flaxat ut genom köksfönstret?” svarade Holmes och vände sig om på soffan för att närmare betrakta mannens upprörda min. ”Se här vad min hustru fann i krävan!” Han höll fram handen, och mitt i den såg vi en glittrande blå sten, något mindre än en kaffeböna, men av sådan klarhet och glans, att den tindrade som en elektrisk gnista i hans mörka, flata hand. Sherlock Holmes satte sig upp med en vissling.

Mitt under julhelgen tar mästerdetektiven Sherlock Holmes paus från undersökningarna av en juvelstöld. I stället försöker han att hitta en man som tappat en julgås och en sliten hatt. Men ju mer Sherlock Holmes och doktor Watson engagerar sig i fallet desto mer mystiskt blir det…

Låna på biblan, köp hos Novellix eller Adlibris eller Bokus eller någon annan stans! 🙂

Inlägg 97/100 i utmaningen #blogg100
 

Den blå pelargonen av Agatha Christie

En liten novell på kvällskvisten! Den blå pelargonen av Agatha Christie.

Mord, mys och mysterier. Precis som det ska vara.

”Om ni ville döda någon”, hjälpte sir Henry henne på traven.

”Ja visst, ja. Om jag ville det skulle jag inte förlita mig på skräck. Jag vet att man läser om att folk dör av det, men det verkar vara mycket osäkert, och de mest nervösa människorna är mycket modigare än man egentligen tror att de är. Jag skulle förlita mig på någonting mer definitivt och säkert och planera det hela mycket noggrant.”

”Miss Marple”, sa sir Henry, ”ni skrämmer mig. Jag hoppas att ni aldrig ska vilja röja mig ur vägen. Era planer skulle vara för bra.”

Miss Marple löser mysterier som ingen annan, tänker på detaljerna och glömmer aldrig människorna och relationerna. Den här gången byter saker färg på ett mycket mystiskt sätt, som så klart visar sig vara helt självklart när Miss Marple förklarar.

Den blå pelargonen är en novell i en kvartett med Agatha Christie noveller. Jag började med denna och läser de andra tre i morgon. 🙂

Jag lånade denna som e-bok på biblan. Går ju såklart att köpa hos Novellix, Adlibris eller Bokus också. 

Inlägg 94/100 i utmaningen #blogg100

Bloggtips – Booze’n Books

Tips om lite andra bloggar jag tycker om, som skriver om böcker. Bara en kort introduktion, så att du blir nyfiken!

Dagens tips – Booze’n Books

Så här säger Emelie själv:

Älskar att läsa skönlitteratur. Gillar att diskutera så kommentera gärna. Olika åsikter är intressanta. Läser så ofta jag kan.

Booze då? Ja tack!

In och läs! Och kommentera! 🙂

Inlägg 93/100 i utmaningen #blogg100

Bloggtips – Den döda zonen

Tips om lite andra bloggar jag tycker om, som skriver om böcker. Bara en kort introduktion, så att du blir nyfiken!
Dagens tips – Den döda zonen

Så här skriver Martin Falkman om sig själv och bloggen:
Död, ångest, helvete och ondska; jag både läser och skriver mycket om dessa företeelser.
Jag har varit lyckligt lottad att få arbeta mycket med böcker i spänningsgenren vilket betyder att jag är lätt insnöad. Under perioder läser jag annat också, men det mesta har en gemensam nämnare: Ond, bråd död.
Det är alltid de mörka berättelserna som återkommer till mig och det är om dessa mörka berättelser jag skriver på bloggen.
Den döda zonen, där döden är i fokus och ständigt närvarande. Här hittar du recensioner, diskussioner, intervjuer. Kort och gott, allting som kan tänkas att ha med deckare, död och dekadens att göra.

Martin har också precis gett ut sin bok Tunneln i slutet av ljuset! Jag har den i högen och ska bara våga mig på den… 😉  Boken kan du förstås låna på biblan eller köpa hos t.ex. Bokus eller Adlibris.

In och läs!

Inlägg 91/100 i utmaningen #blogg100

Bokbingo!

Laddar för fullt för bokbingo! Books on the nightstand, BOTNS, har en bokbingosida där du kan hitta en egen bricka!
Här är min bricka, jag tog den första som dök upp, men det går att slumpa fram nya eller byta ut rutor man inte tycker passar.
 
Jag tänkte på detta sätt beta av lite i mina tbr-högar. 🙂 Vi får väl se hur det går… Du kan se här nedan vilka som kvalat in än så länge.
 
Vi kör hela sommaren, 30 maj till 31 augusti, häng på om du vill!
 
 


Inlägg 90/100 i utmaningen #blogg100

Bloggtips – Mitt bokliga liv

Tips om lite andra bloggar jag tycker om, som skriver om böcker. Bara en kort introduktion, så att du blir nyfiken!

Dagens tips – Mitt bokliga liv

Så här säger hon om sig själv:
Jag heter Malin, är 36 år och har bloggat om böcker sedan mars 2013 (äldre inlägg är från en tidigare blogg som inte var nischad mot böcker). Andra fakta om mig är:

  • Lyckligt gift & mamma till två små godingar
  • Silviasjuksköterska inom äldrepsykiatrin
  • Har bipolär sjukdom typ 2
  • Ägare till tre gosiga kattherrar
  • Nördigt förtjust i böcker och bibliotek
  • Anglofil
  • Beroende av kaffe, choklad, grönt te och lakrits
  • Trivs som bäst i sommarstugan på landet
  • Kristen med en längtan efter att bli katolik
  • Rikligt tatuerad (foto finns i bildgalleriet)

In och läs! Här finns mycket spännande och fint. 🙂

Inlägg 88/100 i utmaningen #blogg100

Orten av Joakim Zander

Ibland surfar jag in på biblan och letar efter en deckare. Det är när jag vill ha något lättläst och enkelt.

Oftast hittar jag något som inte alls är enkelt. Så var det också denna gång. Orten av Joakim Zander är alltifrån enkel. Lättläst, javisst. Men tankeväckande, upprörande, en berättelse mitt i verkliga verkligheten. I orten!

Yasmine Ajam har flytt sitt förflutna i stockholmsförorten Bergort och jobbar som trendspanare i New York. En dag får hon ett meddelande som gör att hon omedelbart måste återvända – de uppror som är på gång i förorten verkar ha med hennes brors plötsliga försvinnande att göra. Samtidigt i London har Klara Walldéen fått jobb på ett forskningsinstitut med en dunkel agenda. Hon blir bestulen på sin dator och strax efter blir en av hennes kollegor knuffad framför ett tunnelbanetåg. Även Klara måste bege sig tillbaka till Stockholm. Under några heta dagar i augusti korsas deras vägar och fram träder en skrämmande bild av ett skrupelfritt samhälle där mäktiga intressen är beredda att gå över lik för att nå sina mål. Orten är den fristående fortsättningen på succén Simmaren.

Det är tre parallella historier som sakta men säkert flätas samman och avslutas i samma. Ett bra grepp som fungerar bra. Vi får följa Fadi, Yasmine och Klara i deras liv och i en ofattbar historia om svek och dolda motiv, om tillhörighet och lojaliteter.

Det här är en bok som väcker känslor. Som fick mig att tänka till när det gäller just tillhörighet och lojaliteter. Och hembygd. Obehagligt och intressant.

Jag var för inte länge sedan med i en diskussion om just hembygd, om livet i bruksorten efter bruket. Konflikten land och stad, som ju mycket liknar konflikten förort och innerstad. Det utlämnade, känslan av utanförskap och att inte räknas. Att få klara sig och hantera det samhälle man lever i med kriminalitet och gäng, men också med familj och vänner. Att vara tvungen att bli street smart. De funderingarna hade jag med mig in i denna historia och de passade väl in.

Jag fascinerades av språket som känns väldigt äkta. Shoo, len, vad händish bror? Vi ÄR i orten, i Bergort, där bilar brinner och aina är ständigt närvarande. Där ungarna hänger på Camp Nou, fotbollsplanen. Hur de lämnar sitt ursprung men inte släpps in i sitt nya land, och skapar sin egen verklighet. Det kan hända att jag är i lite partisk som har en del av min hembygd i orten… 🙂

Berättelsen är öppen och tillåtande och väldigt realistisk, vi får veta och sedan tänka själv. Reflektera över svårigheterna i alla olika val och sätt att se på saker. Det handlar om det högst aktuella: förorter i brand, radikalisering, maktmissbruk. Det här är verkligheten och känns just väldigt verkligt.

Men det är ju så klart också en alldeles normal “deckare”. Och en bok att bokcirkla om!

Läs mer om boken i en intervju med författaren hos bloggen Den döda zonen!

Låna på biblan, köp i närmsta bokhandel eller på t.ex. Adlibris.

Inlägg 87/100 i utmaningen #blogg100

Ske pris!

Kristina Sandberg och Mirja Unge har fått Doblougska priset av Svenska Akademien!

Kristina Sandberg är född 1971 och uppvuxen i Sundsvall. Hon debuterade 1997 och har skrivit en rad romaner och mottagit flera litterära priser. Hennes stora publik- och kritikgenombrott kom med utgivningen av trilogin om hemmafrun Maj från Örnsköldsvik som inleddes 2010 med  Att föda ett barn. 2012 kom Sörja för de sina och den avslutande delen Liv till varje pris fick Augustpriset 2014.

Jag älskar böckerna om Maj och har skrivit lite om dem i bloggen.

Mirja Unge är född 1973 och har det senaste decenniet klivit fram som en av sin generations främsta dramatiker. Hon har hyllats för sin särpräglade berättarstil och fått flera prestigefyllda priser för sina böcker. Hon debuterade 1998 med romanen Det var ur munnarna orden kom, och har sedan dess givit ut romanerna Järnnätter och Motsols samt novellsamlingen Brorsan är mätt. I Var är alla samlas fem pjäser från 2005 till 2014:Var är alla, Mariella, Klaras resa, Man är väl fri, Johanna.

Jag såg Johanna på Dramaten, en fantastisk pjäs, och var med i ett kortvarigt försök med Tweet Seat som jag skrivit om i bloggen.
Doblougska priset instiftades 1944, “för understödjande av svensk och norsk skönlitteratur samt litteraturhistorisk forskning”, och delas ut av Svenska Akademien.

Inlägg 86/100 i utmaningen #blogg100