Alltings början

Min juldagsbok i år, Alltings början av Karolina Ramqvist.

Har börjat på den flera gånger under hösten, men nu tog jag mig tid. Och det gick geschwint! En slukarbok men som krävde lite lugn runt omkring. Den skapade lite inre oro.

Jag lyssnade på Karolina på Stora läsardagen på Kulturhuset i höstas. Hon var med i samtalet som hette Stockholmsäktenskap och andra sorters förbindelser tillsammans med Helena von Zweigbergk, Per Naroskin, Nina Lekander och Erik Helmersson. Ett välmeriterat och intressant gäng. Von Zweigbergk är en favorit och Naroskins bok har jag ju läst och skrivit lite om tidigare.

Jag har inte riktigt gillat vad jag hört av Ramqvist tidigare. Kanske mer hennes sätt än vad hon sagt. Hon har känts lite tvär och kantig, inte tillgänglig. Men jag fångades där på läsardagen. Och fångade henne efteråt för att få min inköpta bok signerad. 🙂

Boken är en skildring av uppväxt, ungdom och gymnasietid i Stockholm i början på nittiotalet. En del igenkänning där även om min tid var lite tidigare. 🙂

Saga har en radikalfeministisk mamma som kämpat för rättigheter och plats och vill nu lämna över till den nya generationen med orden – Ni har alla möjligheter, varsågod att ta vara på allt vi kämpat för! Hon har uppfostrat Saga till en stark och självständig kvinna, men samtidigt lämnat henne lite utan trygghet och fast punkt i tillvaron.

Saga lever i innekulturen vid Stureplan i en tid där alla vill ha en ung tjej och hon vill gärna ta för sig. Men hur ska hon förhålla sig? Hur handskas med kvinnlighet och livet? Varför finns det så många män som vill ha henne men inte älska henne? Och varför äskar hon en man som inte vill ha henne? Som hon säger “Jag är en kvinna som alla andra kvinnor, granne med kaos och mörker…”

En bok som rör, stör och berör.

Ramqvist lägger in nyhetsskildringar i historien som ger en spännande inramning. Det som händer i den stora världen får spegla det i den lilla. Snyggt. Det gör historien till ett tidsdokument men den är samtidigt väldigt tidlös. Existentiella frågor som återkommer hos alla generationer av ungdomar. Hur ska jag hantera min föräldragenerations förväntningar? Vad är livet? Vem är jag?

Jul, jul, strålande jul

God jul alla!

Ägna helgerna åt nära och kära, lugn och samvaro. Försök lämna stressen och pressen. Njut av det som passar just dig, bara dig.

Jag ska åtminstone ägna den här dagen åt njut i böckernas värld!

Börjar med Alltings början… verkar lämpligt! 😉 Och kompletterar med choklad! Också väldigt lämpligt!

Veckan före dan

Julafton närmar sig med stormsteg, men än är det några dagar kvar…

Idag åt jag årets första julbord, på Blå Porten på Djurgården. Riktigt bra! Mycket, och mycket god mat! Jag kan rekommendera det! Året sill för min del blev västerbottensill. Ja, alltså. Jag äter inte sill. Men har bestämt mig för att jag kanske kan lära mig? Därför testar jag en ny sort varje gång det är smörgåsbordstid, alltså jul, påsk och midsommar. Går så där. Men skam den som ger sig! 🙂 Jag skulle i och för sig gärna bara äta julgotterna. Bästa på hela julbordet!

Har du följt och upprörts över Disneys förändring av Kalles jul? Eller någon av alla andra diskussioner om böcker som blockas bort ur bokhyllor, förbjudna pepparkaksgubbar, eller andra traditionskriser? Det är lätt att vara snabb i sina synpunkter här kan jag känna, många agerar utan att tänka. Ofta är det rätt bra att tänka lite, och prata lite, och vara öppen för olika tolkningar. Som Nalle Puh så klokt säger det: “När man är en björn med en mycket liten hjärna och tänker ut saker, upptäcker man att en idé som verkade vara riktigt idéaktig inne i hjärnan, är annorlunda när den kommer ut i det fria och andra människor ser på.” Det här med traditioner är känsliga saker, ibland på fel sätt. Framför allt är de tolkningsbara, det ska man inte glömma bort. Det finns ingen sanning för alltid. Här finns det lite kloka och tänkvärda ord om saker och ting. 

I morgon blir det Breakfast Book Club, frukost på Vetekatten! Mästaren och Margarita ska avhandlas. En säregen bok! Och dessutom i ett annorlunda format, Excess. Har inte hunnit läsa så långt, men det ska bli intressant att diskutera lite om den. 

I morgon har jag också ett spännande möte inbokat på Kulturhuset. Återkommer om det i ett annat blogginlägg. 🙂

I övrigt hoppas jag på en jobbvecka med flyt, så att allt blir gjort som sig bör. De sista klapparna ska inhandlas. Den traditionella julfesten med kompisarna på lördag ska planeras. En julfika med god vän är inplanerad. En glöggkväll önskar jag mig också.

Och sist men inte minst…. i morgon kommer min gullefina hem från Brighton!! 😀




 

Nobelt

Nobeldagen har varit och gått. Staden fick glittra och viktiga upptäckter prisas. Kvällen då svenska folket äter middag framför TV:n och önskar de var i Blå Hallen?

Tidningarna lät mig förstå att om jag ville ha god chans till ett pris så var det en stooor fördel att vara man, slätrakad, gift, i sextioårsåldern, född på våren, invandrare. Kvinna ska man absolut inte vara. Det är ju bra att veta… tänker jag. 

Det fick mig att tänka på min dotters kommentarer kring dagen, för många år sedan. Hon ville så gärna vara med på festen och frågade mig hur hon skulle lyckas med det. Jag förklarade hur det låg till, att det gäller att vara en pristagare, känna en, vara viktig i samhället på något annat sätt alternativt vara student eller serveringspersonal och jobba där. Hon funderade länge och konstaterade sedan, jaha.. men då kan jag ju gifta mig med en.. pristagare, alltså. 🙂 Tror hon omvärderat det hela nu för tiden. 

Hann tyvärr inte titta på så mycket från sändningarna.. men lyckades ändå se lite av Victoria Dyrings samtal med forskare om de olika prisens innebörd. DET var riktigt bra! Hon är verkligen suverän på att få det begripligt, i alla fall så begripligt som det går. Vetenskapens Värld är ett favoritprogram. Läser på Wiki att hennes föräldrar är vetenskapsjournalister och hennes syster är fysiker. Att hon utbildade sig i teatervetenskap samt i miljö- och naturresurser i samhällsplaneringen. Hon är också hedersdoktor på Stockholms universitet. 

När det gäller litteraturpriset så är jag lite nyfiken på Mo Yan. Har inte läst något av honom, och funderar på att testa. Många säger att Vitlöksbaladerna är bra att börja med. Har du läst något? Jag har länge följt hans översättare Anna Gustafsson Chen på twitter, en klok kvinna som har mycket intressant att säga. Fantastiskt roligt för det lilla förlaget Tranan att “få” en nobelpristagare.

Har hunnit med att besöka Max Ströms förlag på Skeppsholmen och deras julmarknad. Frossat i vackra böcker och glögg. Det höll på att bli riktigt dyrt. Jag började med att plocka på mig ALLA fantastiska fotoböcker. Jeppe Wikström var där och jag han med ett litet småprat med honom också. Jag har ju redan den fantastiska boken om A day in the world. 

Men efter lite mer glögg och lugn andning sansade jag mig och gjorde ett urval av böcker som jag känner mig nöjd med. Några jag behåller och några som blir julklapp. Den absoluta favoriten som kommer att bläddras i mycket fram över är Kom nurå! Barnprogrammen vi minns eller helst vill glömma. 🙂 Från Humle och Dumle och Televinken, via Kullamannen och Kråkguldet, Kapten Zoom och Vilse i pannkakan, till Bullen och Kenny Starfighter. Jaa.. ni förstår!! En skatt!! 

Efter det hastade jag vidare till bokcirkeln Under Kastanjen. Vi träffas på, ja precis, Under Kastanjen. Ett mysigt café i Gamla Stan. Det är Majvor som håller i det hela, vi har träffast på Fritz Ståhls bokprat tidigare.

Den här gången pratade vi om En dag av David Nicholls över lite soppa eller fika. Trevligt som tusan. Vi var nog rörande överens om att vi inte riktigt förstod det fantastiska med boken. Vad vill han egentligen säga med historien? Att man ibland har det man letar efter precis bredvid sig och att man inte förstår det förrän det är försent? Njae.. det håller inte riktigt. Vi trodde inte att de skulle blivit lyckliga tillsammans alls, utan höll kvar sin relation just på grund av att de inte hade en relation. Typ. 

Nästa bok blir Livet efter dig av Jojo Moyes. Praktiskt eftersom den är månadsbok hos Fritz Ståhls bokklubb just nu och aw-bokprat om den inbokat i januari med Enbokcirkelföralla!  





Advent

Tidsdokument

Cheri på Dramaten
En pjäs av Colette och Léopold Marchand

En historia om äldre kvinna och yngre man. Men mycket mer än så.

En cocotte som byter plats och blir “välgöraren”. Kvinnan med makt över mannen. Det incestuösa i att en fostermor tar barnet till sin älskare. Åldrandets ångest. Behoven av bekräftelse. Ärvda mönster. – Hur många bottnar som helst.

Fantastisk scenografi med rörlig scen och få utsmyckningar. Svartvit videoprojektion av skådespelarna för tankarna till tidsepoken och känslan suger in i handlingen. Gillar den verkligen. Blandningen av glättig lyx och flärd, ett liv utan ansvar och bindingar och allvaret i bristen på trygghet och tillit. Lena Endre som Lea och Hamadi Khemiri som Cheri är strålande! Richard Wollf i birollen som Cheris vän och beundrare är som vanligt precis som han är.

På bokfronten intet nytt
… måste jag nog erkänna. Lite förmycket annat, hinner inte läsa. Skärpning! 🙂
På bordet ligger (fortfarande!), Mästaren och Margarita, Alltings början, Om himlen smälter och Livet efter dig… och Felicia försvann.

A day


Jag deltog i det fantastiska projektet A day in the world i våras. Ett projekt som gick ut på att dokumentera den 15 maj. Bilderna från tiotusentals människor världen över samlades ihop och har blivit en bok.

Bilderna kommer också att sparas som ett tidsdokument på olika arkiv och bibliotek världen över. En tidskapsel har byggts, däri läggs boken, bilder utskrivna på papper och en specialdesignad dator med alla bilder.  Kapseln kommer att förvaras i Falu koppargruva, som ju är klassat som världsarv och förhoppningsvis inte kommer att förstöras i framtiden.

Är det inte coolt! En bild av vår vardag, så som den ser ut precis nu. Glädje och sorg. Från hela världen, nästan uteslutande amatörfotografer. Ett tidsdokument som jämfört med de bildbanker som finns på nätet med nyhetsbilder som visar kändisar, krig och katastrofer, kompletterar med en verkligare verklighet?

En av mina bilder i kategorin Familj. 🙂

Du kan se en del av bilderna i en utställning på Kulturhuset just nu! Passa på att få en inblick i människors vardag världen över. 



En dag

En dag i Brighton, den 22 november. Man hinner inte jättemycket på EN dag. Men lite. 🙂 För att förtydliga lite så hälsade jag alltså på  min dotter som pluggar engelska där på University of Sussex.

Mitt spontana intryck av staden som jag inte tidigare besökt var att det var en trevlig liten stad med härlig atmosfär. Egentligen heter staden Brighton and Hove. Det är två små städer som vuxit samman till en. Och som alltid när det gäller sådant här verkar det vara väldigt viktigt i vilken av delarna man bor. It’s Hove actually. 🙂

Mersmak är ordet, tror jag. Att få se havet, stranden, parkerna, i sommarskrud lockar. Det får bli en sväng dit vid tillfälle helt enkelt!