Det som inte dödar oss av David Lagercrantz

Det som inte dödar oss av David Lagercrantz… eller Millennium 4 av Stieg Larsson?

Ja, man har ju inte kunnat undgå den här boken. Eller rättare sagt marknadsföringen och försnacket. Jag har i och för sig försökt hålla mig borta från allt skvaller och alla skandalrubriker. Var inte säker på att jag skulle läsa den men när e-boken, snyggt frontad på AdLibris, såldes för 9 kronor på premiär dagen, då slog jag till.

Och ja, det är en helt ok uppföljare, en bra bok nummer fyra. Men det är också en bok nummer fyra om ni förstår. Jag tycker dock att Lagercrantz lyckas hålla stilen genom berättelsen.

Han lämnar tack och lov det allt för våldsamma spåret, och det tycker jag bara känns bra. Blod som sprutar och kroppsdelar som far är inte min grej. Språket är ibland lite väl vardagligt, med jargong som blir lite klichéartad men det går att hantera. Det som känns lite svårare att ta är att han gör Lisbeth mindre kantig. Det tycker jag är ett misstag, hon är en kantig person. Och all fakta, oj vad mycket fakta. Jag hade kunnat vara utan en del av det.

Men, det är en helt ok spänningsroman som kan njutas av oss som då och då gillar spänningsromaner. Och det blir troligen en bra film av det hela så småningom. 🙂

(Jag gick samtidigt på samma gymnasium som David L… och Bengt Ohlsson. Kungsholmens. 🙂 )

Så här skriver förlaget:
Tidskriften Millennium har fått nya ägare. Elaka tungor hävdar att tiden har sprungit ifrån Mikael Blomkvist och han funderar på om han borde göra något annat.
Lisbeth Salander är rastlös. Hon medverkar i en hackerattack till synes utan någon särskild anledning. Hon tar risker hon vanligtvis är noga med att undvika. Det är inte likt henne.
En sen natt ringer professor Frans Balder, en ledande auktoritet inom AI-forskning, till Blomkvist. Balder säger sig sitta på världsavgörande information om amerikanska underrättelsetjänsten. Han har dessutom haft kontakt med en ung kvinnlig superhacker, som bär vissa likheter med en person Blomkvist känner väl.
Mikael Blomkvist börjar hoppas på det scoop som både han och Millennium behöver. Lisbeth Salander har som vanligt sin alldeles egen agenda. I Det som inte dödar oss fortsätter berättelsen. Det har blivit dags för deras vägar att korsas. Ännu en gång.

Låna på biblan, köp gärna hos din lokala bokhandlare eller t.ex. hos Adlibris eller Glansholms.

Bokcirkeldags

Igår träffades “min” bokcirkel. Vi är ett gäng
Gd-sekreterare, nuvarande eller tidigare, som ses en gång i månaden och pratar bok. Vi ses på våra arbetsplatser i huvudsak (vid enstaka tillfällen hemma hos någon av oss som på bilden), och cirkeln är/blir en blandning av bokprat och jobbprat. Riktigt bra blandning som fungerar bra för oss.

Vi hade i början en ambition att försöka välja böcker som riktade in sig på vår yrkesroll eller på statsförvaltningen där vi verkar, men det har visat sig lite svårt att hålla fullt ut. Nu väljer vi det som passar för stunden. Men vi startade 2011 med det årets Stockholm läser-bok Norrtullsligan av Elin Wägner. Mitt i prick för vår grupp och väldigt bra!

Igår pratade vi om Jag är Zlatan av Zlatan och David Lagercrantz. Vi hade läst lite olika långt i den, en del hela några bara ett kapitel. Vårt gemensamma intryck så lång var att det är en intressant bok, den ger en ny/annan bild av Zlatan än vad vi ser i media, men framför allt är det en väldigt välskriven bok. Lagercrantz har verkligen lyckats med att fånga Zlatans röst, och har hittat ett språk som flyter och lockar till läsning. Skickligt!

Vi pratar om den även nästa gång, då alla läst klart. Ska bli intressant att höra slutdiskussionen! Jag var rätt så skeptisk, som varandes helt ointresserad av fotboll, men kommer att läsa klart. 🙂

Detta är inlägg 019 av 100 i utmaningen #blogg100

Att läsa i cirkel

Bokcirkelböcker framöver. Jag har några på gång, men läser helst en i taget just nu. Och läser helst en lång stund åt gången. Det där varierar lite. Emellanåt kan jag tandemläsa, och kanske mer än så. Men inte just nu. Hur gör du?

Det är kul med bokcirkel tycker jag. Att få diskutera en bok ger något extra. Förändrar kanske inte min åsikt men ger mig fler perspektiv. Hjälper mig att se saker från fler håll, håll som kanske är nya och oväntade för mig. Jag gillar det!

Läste ju nyss Fiskar ändrar riktning i kallt vatten av Pierre Szalowski. En trevlig liten bok.

Sedan kommer Boken om Zlatan av Zlatan själv och David Lagercrantz. Det ska bli intressant att läsa en biografi om en så speciell person, speciellt som att jag är helt ointresserad av fotboll. 🙂

Och till Breakfast Book Club’s bokprat på Bokresan i slutet av mars läser jag Främlingsleguanen av Martina Montelius. Den verkar vara något alldeles speciellt! Mer om Bokresan i kommande inlägg. 🙂

I Bokcirkeln Kastanjen läser vi Alice Munro, Tiggarflickan. Jag har den lite på sparlåga eftersom jag inte kommer att kunna vara med vid själva diskussionen. Men det finns med på ett hörn ändå.

Och sedan kommer Älskaren av Marguerite Duras. Jag har lyssnat lite på bokcirkeln om den i Lundströms bokradio, och ska också själv cirkla om den så småningom.

Vad cirklar du om?

Detta är inlägg 005 av 100 i utmaningen #blogg100